Sedan några år tillbaka har vi hört en del märkliga uttalanden om vattenmätares s.k. ”R-tal”, eller ”R-värde”. Vissa leverantörer har fått kunderna att tro att ju högre R-tal, desto bättre mätare. I värsta fall har man fått kommuner att köpa mätare med R-tal som är så höga att mätarna är olämpliga för sitt syfte. Då handlar det om att mätarna mäter så små flöden att det inte är relevant för förbrukningsmätning – de är för ”bra” gentemot kraven och det kostar. Framför allt blir det dyrt med de lagstadgade kontrollerna efter utesittningstiden. Detta verkar inte försäljarna nämna. Extrema R-tal kan t.o.m. göra det omöjligt att göra regelmässig kontroll genom att det inte finns provbänkar som klarar de låga flöden som då blir aktuella. Hur kunde det bli så fel?

Den mest sannolika förklaringen verkar vara ett felaktigt och ensidigt fokus hos upphandlaren, parat med kunskapsbrister och för snävt perspektiv. Att denna personrelaterade kunskapsbrist sedan har utnyttjats av oseriösa försäljare med samma smala fokus, för att sälja mer, har gjort att kommuner idag sitter med mätare som är ”olämpligt bra” för sitt syfte. Vad vi menar med det får vi reda ut i ett kommande inlägg.

Lite fakta:
Sedan november 2016 gäller endast MID (Mätinstrumentdirektivet) som lagenlig grund för nya vattenmätare för debitering, dvs. nya modeller som introduceras på marknaden. Tidigare rättslig grund var ”EEG-godkännanden” och båda två gällde under en tioårig övergångsperiod, 2006–2016. (Befintliga mätare får fortfarande användas – och renoveras – oavsett vilken grund de godkänts på.)

Med MID, 2006, kom det s.k. ”R-talet” som mätare ska vara märkta med. R-talet är helt enkelt en kvalitetsegenskap hos en vattenmätare som relaterar dess två viktiga flöden, Permanenta flödet (Q₃), till Minsta flödet (Q₁). Detta är de två ytterlighetsflöden då mätaren varaktigt mäter med gällande precision. Att det finns olika benämningar på R är helt enkelt för att det inte betyder något speciellt, det kommer av engelskans ratio, som betyder kvot, och talet är helt enkelt kvoten Q₃/Q₁. En MID-mätare ska vara märkt med det R-tal som den är godkänd för, ex. R=80, eller R=250.

Eftersom R är en kvot så säger den ingenting om flödesstorleken förrän man satt den i sammanhang med en viss mätarstorlek. Det som under EEG kallades q_n=2,5 m³/h motsvaras i MID av Q₃=4 m³/h och har vi en sådan mätare så vet vi att det stora flödet är 4 m³/h. Med R-talet 80 så blir därmed Q₁=4 000/80 = 50 l/h. Med R=250 skulle det bli 16 l/tim. Vi fick en gång en förfrågan om R=800! Vad ska man med en sådan i vattennätet? Lägsta mätflödet vid kontroll skulle då bli 5 l/h. Hur många svenska provbänkar klarar detta med godkänd mätosäkerhet i den obligatoriska kontrollen?

Det verkar nu ske en successiv tillnyktring på marknaden, men hur många mätare har inte av oseriösa leverantörer sålts på falska argument till kommuner i Sverige, som nu sitter med mätare med för höga R-tal? Med Svarte Petter helt enkelt. Vi får återkomma till detta.